Follow by Email

lördag 18 juni 2011

Bör Sverige “erkänna” övergångsregeringen i Benghazi?

Minst 13 länder har på senaste tiden på olika sätt erkänt rebellregeringen i Benghazi, bl a Kanada, Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade Arabemiraten. Det har dock skett med lite olika formuleringar och den folkrättsliga betydelsen skiljer sig nog. Se utmärkta utredningar av Akande (här) och Talmon (här). Se även mitt tidigare inlägg här.
Vad betyder erkännande av en regering? Många länder, däribland Sverige, erkänner inte rutinmässigt regeringar; om det varit val i Norge och en ny regering tillträtt utfärdar inte svenska regeringen ett formellt erkännande av den nya norska regeringen. Däremot måste varje stat ändå avgöra vilka som företräder en annan stat (vem kan ingå avtal för staten?, vem kan utse ambassadörer?, etc) och i vissa kontroversiella fall kan det krävas att man klargör vem man anser utgöra regering i en viss stat. Historiska exempel är t ex Afghanistan före 2002, Somalia, Kambodja under röda khmererna och Norge under andra världskriget.
Att säga att den nationella övergångsregeringen i Benghazi är den enda legala företrädaren för det libyska folket, som Frankrike sa redan 10 mars, behöver rent juridiskt inte betyda så mycket. Om man däremot säger att denna regering också företräder den libyska staten (vilket Frankrike nu tycks mena, sedan 7 juni, liksom Italien och Förenade Arabemiraten) innebär det i princip att diplomatiska beskickningar måste överlämnas till denna regering, att denna regering kan förfoga över libyska tillgångar, att denna regering kan ingå avtal som binder Libyen, m m. Ett mellanläge är att säga att övergångsregeringen är de facto-regering för östra Libyen, vilket innebär att man ger den viss befogenhet att avtala vad avser det området.
Vad bör Sverige göra? Det är för mig oklart exakt vilken hållning Sverige har. Det är också oklart exakt vilken förankring övergångsregeringen har. Jag tycker dock att det vore rimligt att säga a) att övergångsregeringen är en mer legitim företrädare för det libyska folket än Gadaffiregimen; b) att den utgör en de facto-regering i östra Libyen; och c) att vi delvis “averkänner” Gadaffiregeringen och inte accepterar att den representerar Libyen t ex vad gäller ingående av avtal, förfogande över libyska tillgångar i utlandet, m m. (Jag håller inte med Talmon i det avseendet.) (Vad gäller utländska tillgångar gäller f ö frysningsbeslut av FN och EU.)
Vad skulle detta betyda för de diplomatiska förbindelserna? Vi skulle i) kunna acceptera att övergångsregeringen öppnar ett förbindelsekontor i Stockholm och ii) kunna införa åtgärder för att trappa ner förbindelserna med den libyska ambassaden (dock måste man beakta att sådana åtgärder skulle kunna få negativa följder bl a vad gäller möjligheterna att hjälpa svenska medborgare i Libyen).
Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/erk%E4nna" rel="tag">erkänna</a>, <a href="http://bloggar.se/om/%F6verg%E5ngsregering" rel="tag">övergångsregering</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Libyen" rel="tag">Libyen</a>

Inga kommentarer: