Follow by Email

måndag 16 april 2012

Moskva arga därför att del av ryska ambassaden i Stockholm utmäts. Lös saken i skiljedom!

Som rapporterats bl a i Dagens Industri (här) är Ryssland förgrymmat på Sverige därför att kronfogden står i begrepp att utmäta en rysk fastighet som delvis används av dess handelsdelegation (som hör till den ryska ambassaden). Ryssarna hotar med försämrade relationer med Sverige.
Utmätningen rör ersättning för rättegångskostnader för en tvist som den tyske affärsmannen Franz Sedelmayer vann mot Ryssland. Frågan om utmätning var tillåten avgjordes i somras slutligt av Högsta domstolen (här), vilken fann att det inte förelåg hinder. Tvisten har en lång historia ända från 1994, vilket jag kommenterar i en kommande artikel i Juridisk tidskrift.
Ryssarna menar att egendomen inte får utmätas utan är immun, eftersom den används av ryska ambassadens handelsdelegation. Ryssarna har dock fel i sak; endast en mindre del används av delegationen eller av ambassaden i övrigt, och då är inte fastigheten som sådan immun. (Däremot får inte svenska myndigheter gå in i de lokaler som ambassaden använder.) Ryssarna är alltså ute i ogjort väder. Dessutom kan förstås inte svenska regeringen lägga sig i vad svenska domstolar och myndigheter gör.
Det finns en FN-konvention som handlar om immunitet. Sverige har ratificerat konventionen medan Ryssland ännu bara har undertecknat den (dvs inte är bundna). I konventionen står i artikel 27 att tvister ska lösas med skiljedom eller i Internationella domstolen (ICJ) (se här). Eftersom Ryssland inte är bunden av konventionen (som f ö inte trätt i kraft) är man inte tvungen att använda sig av dessa tvistlösningsmekanismer. Då skiljedom och ICJ är de metoder som konventionen anvisar borde det dock vara ett utgångsläge, särskilt som Ryssland varit med om att förhandla fram konventionen och dessutom undertecknat den. Om ryssarna menar allvar med sina påståenden om att Sverige bryter mot folkrätten bör de alltså föreslå svenska regeringen att saken avgörs i skiljedom eller ICJ; inget hindrar att parterna ad hoc kommer överens om något av dessa tvistlösningsmedel. En sådan process skulle f ö ha kunnat ge ett intressant internationellt prejudikat. (ICJ har nyligen avgjort en intressant tvist mellan Tyskland och Italien rörande just immunitet, men det rörde delvis andra frågor).
Technorati-taggar: ,,
Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/Ryssland" rel="tag">Ryssland</a>, <a href="http://bloggar.se/om/immunitet" rel="tag">immunitet</a>, <a href="http://bloggar.se/om/utm%E4tning" rel="tag">utmätning</a>

2 kommentarer:

Anonym sa...

Nu är det väl i och för sig så att konventionen ifråga inte har trätt ikraft (eftersom ikraftträdandet är villkorat av ett visst antal råtificeringar, vilket antal ännu inte uppnåtts).

Pål Wrange -- folkrätt och politik sa...

Det är korrekt att konventionen ännu inte trätt i kraft. Jag brydde mig inte om att nämna det eftersom konventionen ändå inte binder Ryssland. Min poäng var istället att Ryssland trots allt gjort ett visst politiskt åtagande, genom att först anta konventionstexten i förhandlingar och sedan underteckna den (vilket är ett steg mot ratifikationen). Skiljedom eller ICJ kan parterna komma överens om ad hoc, oavsett om konventionen är i kraft eller ej.