Kadaffi åtalad av ICC–vilka konsekvenser?

Åklagaren Luis Moreno Ocampo har idag tillkännagett att han kommer att begära en arresteringsorder för Kadaffi och två andra personer. De är åtalade för brott mot mänskligheten, och dessutom pågår undersökningar om de också gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser.
Åtal vid ICC mot en sittande statschef har skett en gång tidigare, nämligen mot president Omar al-Bashir (2008). Sierra Leone-tribunalen åtalade Charles Taylor och Jugoslavientribunalen åtalade Slobodan Milosevic medan han fortfarande var president.
Vilka konsekvenser får detta? För det första måste sägas att det krävs att domstolen (närmar bestämt dess förundersökningskammare) fattar beslut innan det börjar gälla. I Bashir-fallet tog det sju månader, men denna gång kan det gå fortare; Bashir var åtalad för folkmord, vilket är ett brott som är svårt att bevisa.
Vilka skyldigheter har andra stater? När beslutet är fattat av domstolen har var och en av parterna till Romstadgan för ICC (fn 114 stater) en skyldighet att arrestera Kadaffi om han dyker upp på dess territorium. Immunitet gäller inte i detta sammanhang. Denna skyldighet har utsträckts av säkerhetsrådet resolution 1970 (vilket var den resolution som hänsköt frågan till ICC) till att omfatta också Libyen, men inte andra stater.
Bashir har sedan arresteringsordern 2009 gjort få besök, och bara i regionen. Med något undantag (Kenya) har alla de stater han besökt inte varit parter till ICC. Kadaffi kommer sannolikt att kunna resa ännu mindre, eftersom han gjort sig till en paria, men detta kan förstås förändras. (När säkerhetsrådet år 1992 införde sanktioner mot Libyen på något oklara grunder upphörde en del stater att efterleva dem efter några år.)
Hur som helst kommer åtalet att få konsekvenser. Kadaffi kommer att bli än mindre funktionell som ledare, men åtalet kommer säkert också att ge de ICC-kritiker som hävdar att domstolen är ett redskap för väststater vatten på sina kvarnar.
Läs även andra bloggares åsikter om kadaffi gadaffi icc ghadaffi åtal