Oroligheterna har trappats upp ytterligare och har spritts till flera andra städer i Uganda. Detta är de värsta upploppen på länge, förmodligen de värsta under 2000-talet.
Uganda har varit ett lugnt hörn i en orolig del av världen, granne med DR Kongo och Sudan och nästgårds med Somalia (där Uganda bidrar med en fredsbevarande styrka). Regeringen har varit en trogen allierad med framförallt USA och Storbritannien, men nu verkar i vart fall amerikanerna ha tröttnat:
“top US diplomat for Africa, Johnnie Carson, placed a telephone call to Foreign Affairs Minister Sam Kutesa to express Washington’s displeasure at the brutal handling of opposition demonstrators by state security organs.” (Daily Monitor) Här en utmärkt blogg för att följa situationen.
Väst har länge stött Museveni med omfattande bistånd – fram till för ett par år sedan 50% av statsbudgeten. Detta har möjliggjort för presidenten att hålla en omfattande säkerhetsapparat samt att bibehålla och stärka ett av världens mer korrumperade samhällsskick.
Samtidigt har förstås pengarna också bidragit till att vaccinera barn och bygga vägar. Det är inte helt självklart hur man ska agera i länder som Uganda, men en sak är klar: biståndet kan inte vara avpolitiserat, utan måste kalibreras bl a efter omsorgsfulla bedömningar av dess politiska effekter.
Läs även andra bloggares åsikter om uganda museveni kampala
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar