Åtalet mot Johan Persson och Martin Schibbye är nog inte en intern etiopisk angelägenhet och nog inte heller bara en konsulär fråga

På tisdag startar domstolsprocessen i Addis Abeba (se här). Såvitt mig bekant kommer det att vara första gången som omvärlden får veta vad de är anklagade för. Som huvudregel får naturligtvis ett land åtala personer som misstänkts ha brutit mot dess lagar. Denna huvudregel har dock en viktig förutsättning: Att man inte kränker de åtalades mänskliga rättigheter (och inte heller i övrigt bryter mot folkrätten). 
I detta fall är det fr a två aspekter som man bör hålla i åtanke, vad jurister brukar kalla den processuella eller den materiella aspekten av rättegången.
1. Processen: De åtalade måste få en rättvis rättegång. Detta betyder bl a att de ska dömas av en oberoende och opartisk domstol och få möjlighet att förbereda sitt försvar med en advokat som skall företräda deras intressen och rättigheter. Dessutom måste dom ges i rimlig tid, vilket måste bedömas i ljuset av hur komplicerat målet är. Se härom artikel 7 i den afrikanska stadgan för mänskliga och folkens rättigheter (här) samt artiklarna 9, 10 och 14 i FN-konventionen om politiska och medborgerliga rättigheter (här). De ska också behandlas väl, och under den tid de är häktade ska de vara åtskilda från dömda.
2. Materian: De antiterroristlagar som Persson och Schibby åtalas under är vida och ger utrymme för att åtala även för att t ex vidarebefordra meddelanden från en grupp som stämplats som terrorister (se här). ONLF (Ogaden National Liberation Front), som Schibby och Persson reste med, är en sådan grupp. Att intervjua representanter för gerillan och medverka till att det blir tryckt är alltså ett brott enligt etiopisk lag. Detta strider mot yttrandefriheten i artikel 19 i FN-konventionen och kanske också mot den betydligt vagare artikel 9 i den afrikanska konventionen. (Däremot kan man förmodligen inte invända mot att de bestraffas för att de tagit sig in i landet olagligt.)
Huruvida det sker brott mot dessa principer beror alltså på hur den etiopiska domstolen fungerar och vad Persson och Schibbye åtalas för. Som utomstående är det svårt att bedöma den saken idag, dagen innan rättegången inleds, men det är långt ifrån osannolikt att etiopiska myndigheter bryter mot båda typerna av MR-regler.
Vad kan man då göra åt saken? Etiopien har ratificerat både FN-konventionen och den afrikanska konventionen, så man kan kräva att de lever upp till de standarderna. Det finns en övervakningskommitté till FN-konventionen, men Etiopien har inte accepterat att andra stater eller individer inleder en process mot landet inför denna kommitté. Det finns också en AU-domstol för mänskliga rättigheter, men inte heller den har accepterats av Etiopien. Däremot kan enskilda skriva till den afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (se här). Det kräver dock att man uttömt inhemska rättsmedel, vilket betyder att den som klagar först ska försöka få rättelse i den etiopiska rättsordningen, i princip intill sista instans.
Den snabbaste vägen är sannolikt den diplomatiska. Såvitt förstås har utrikesförvaltningen behandlat Persson/Schibbye som ett konsulärt ärende. Eftersom det troligen finns legitima MR-frågor att ställa bör man dock kunna ta upp saken även på diplomatisk nivå. Från den politiska sidan i Etiopien ska man inte utsätta domstolen för påtryckningar, men däremot tillse att rättegången avslutas och dom ges i rimlig tid enligt MR-normerna. Om själva brottsrubriceringen är sådan att den inkräktar på yttrandefriheten bör den etiopiska regeringen ändra på lagen, och, om det inte är möjligt, i vart fall ge de åtalade svenskarna nåd.
Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/Johan+Persson" rel="tag">Johan Persson</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Martin+Schibbye" rel="tag">Martin Schibbye</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Etiopien" rel="tag">Etiopien</a>, <a href="http://bloggar.se/om/OLNF" rel="tag">OLNF</a>, <a href="http://bloggar.se/om/m%E4nskliga+r%E4ttigheter" rel="tag">mänskliga rättigheter</a>