Sverige har inte genomfört Romstadgan för ICC

Som nyss rapporterades i Aktuellt fick Navanethem Pillay, FN:s MR-kommissarie, årets Stockholm Human Rights Award. Jag hade nöjet att se prisutdelningen, men det är inte det som föranleder denna blogg, utan följande. I Aktuelltinslaget fick Pillay en fråga om det pinsamma faktumet att Sverige ännu inte har genomfört en översyn av de internationella straffrättsliga reglerna, dvs inte infört alla de brott som finns i ICC-stadgan. Bl a finns inte brott mot mänskligheten i den svenska strafflagstiftningen. De allra flesta handlingar som ligger under denna rubrik omfattas av mer vardagliga svenska brott som mord, men det kan t ex vara svårt att åtala någon för förmansansvar för brott mot mänskligheten, vilket inte riktigt täcks i Brottsbalken. Vidare är stadgandet om krigsförbrytelser, ”folkrättsbrott”, helt inadekvat.

Det finns ett utmärkt utredningsförslag om detta sedan 2002, men två justitieministrar, Bodström och Ask, har nedprioriterat frågan. Beatrice Ask förklarade det med att utredningsresurserna inom Justitiedepartementet är begränsade. Ja, resurserna är alltid begränsade, det ligger i sakens natur. I Uganda är resurserna också begränsade. Där tog det drygt sju år att genomföra samma lagstiftning. Under de sista åren var stora delar av givarsamfundet (dvs biståndsgivarna på plats i Kampala) väldigt otåliga med den ugandiska regeringens senfärdighet, men jag tröstade ibland ugandierna med att påpeka att de inte var söligast i klassan.