Dawit Isaaks dubbla medborgarskap

Som bekant har Dawit Isaak nu suttit fängslad i tio år, sannolikt för att han skrivit regeringskritiska artiklar (han är inte åtalad för något brott). Se här.

Isaak har dubbelt medborgarskap – eritreanskt sedan födelsen och svenskt sedan 1992. Detta har varit ett problem för de svenska diplomater som försökt få honom fri.

Vad säger folkrätten om medborgarskapets betydelse? En stat kan ingripa gentemot en annan stat för att skydda sina egna medborgare. Detta kallas för diplomatiskt skydd, och ger den “skyddande” staten rätt att t ex ingripa diplomatiskt. Om en person har dubbelt medborgarskap kan emellertid den ena medborgarstaten inte ingripa gentemot den andra medborgarskapet. Denna huvudregel har dock ett viktigt undantag, nämligen om medborgarskapet i den skyddande staten s a s dominerar. FNs folkrättskommission har formulerat det på följande sätt:

Article 7
Multiple nationality and claim against a State of nationality
A State of nationality may not exercise diplomatic protection in respect of a person against a State of which that person is also a national unless the nationality of the former State is predominant, both at the date of injury and at the date of the official presentation of the claim.

Vad som menas med “predominant” är inte helt klart, men man ska ta hänsyn till bl a bostadsort, familjens bostadsort och arbete. I fallet Isaak talar dessa omständigheter åt olika håll, men man kan ju notera att Isaaks familj bor i Sverige och att hans vistelse i Eritrea före gripandet var relativt tillfälligt.

Oavsett om Isaak är huvudsakligen svensk eller huvudsakligen eritreans har Sverige, liksom alla stater, en rätt att ingripa för att skydda mänskliga rättigheter, oavsett var personen i fråga är medborgare. Även om Isaak skulle anses huvudsakligen eritreansk hindrar inte detta Sverige och andra stater att ingripa för att kräva att hans mänskliga rättigheter respekteras (yttrandefrihet, rörelsefrihet, rätten till en rättegång, rätten att slippa tortyr, etc). Mänskliga rättigheter är inte en intern angelägenhet.

*****

Jag är en av dem som verkade för Eritreas självständighet före 1991. Jag skrev debattartiklar, medverkade i offentliga debatter och deltog t o m i en utställning på Moderna museet med ett verk som handlade om Eritrea. Liksom många andra har jag blivit mycket besviken på Isaias Afewerkis regim. Kampen för Eritreas självständighet var rätt, för Eritrea kunde inte fortsätta att vara en del av Etiopien, som hade tagit ifrån eritreanerna deras autonomi år 1962. Men vi som stödde denna kamp borde ha varit tydligare med att självbestämmanderätten inte handlar bara om oberoende, utan också om folkstyre inom den nya staten.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/dawit+isaak" rel="tag">dawit isaak</a>, <a href="http://bloggar.se/om/diplomatiskt+skydd" rel="tag">diplomatiskt skydd</a>