Kampen mot straffrihet -- ett problem för fredsmäklare

Den internationella straffrättens framväxt under de senaste 15 åren, såväl med mer eller mindre internationella domstolar som med nationella åtal under universell jurisdiktion, har onekligen förändrat förutsättningarna för politiken. Den har gjort en hel mängd beteenden betydligt riskablare, om inte omöjliga. Samtidigt skapar den komplikationer för fredsmäklare, som inte längre kan laborera med amnesti som ett element i en fredsuppgörelse. Denna nya faktor är något som både de onda och de välmenande måste ta hänsyn till.

Fortsatt om Israel, Gaza och den internationella straffrätten

Apropå min tidigare blog om straffansvar för de israeliska attackerna på Gaza, har det kommit in flera intressanta nyheter. En israelisk överste, delaktig i ”Operation Cast Lead” i Gaza runt nyåret, fick nyligen skynda sig hem från London efter det att det framkommit uppgifter om att åtal hotade. En spansk domare har utfärdat åtal mot flera israeliska politiker och befälhavare för oproportionerliga attacker på en Hamasledare i Gaza 2002, men den spanska utrikesministern Moratinos har sagt att man ska stoppa fortsatta åtal under universell jurisdiktion. Samtidigt har ICC-åklagaren Luis Moreno Ocampo meddelat att han tittar på Gazasituationen. Det handlar här om användningen av fosfor. Israel är inte part till Romstadgan, men ICC funderar på om den palestinska myndigheten skulle kunna göra ett ad hoc-hänskjutande under artikel 12; den palestinska myndigheten gjorde nyligen en sådan deklaration, men ICC har inte tagit ställning till om den kan godtas. Förutom att bedöma de påstådda brotten, måste man också avgöra om Palestina är en stat, eller möjligen att likställa med en stat, vilket nog blir problematiskt. Det måste sägas att det är ett slags folkrättssubjekt, men det innebär inte att det ”når upp till” att vara en stat. För närvarande – och sedan lång tid tillbaka -- befinner sig palestinierna i flera avseenden i ett slags folkrättsligt svart hål, eftersom territoriet är statslöst, och särskilt gäller detta Gaza, då Israel menar att man inte längre är ockupationsmakt där. Om ICC, mot alla odds, skulle finna att man har jurisdiktion skulle det förstås betyda att åklagaren skulle ha möjlighet att undersöka också om Hamas begått brott.

Uganda fortsätter jaga Kony i Kongo -- kommendanter ger upp?

Den militära kampanjen ”Operation Lightning Thunder” mot LRA i Kongos djungler går nu mot slutet av sin andra månad. Man kunde för ett par veckor sedan läsa att Joseph Konys ställföreträdare, Okot Odhiambo (även han åtalad vid ICC) är beredd att ge upp och vill ha amnesti, och detsamma sägs gälla den likaledes efterlyste Dominic Ongwen. Det är inte känt var de befinner sig idag. Amnesti har de dock sannolikt rätt till; det finns idag inga undantag till den nu gällande ugandiska amnestilagen från 2000 (däremot lär det planeras förändringar inom ramen för verkställandet av Jubaavtalen mellan regeringen och LRA). Trots detta kan Odhiambo och Ongwen inte skyddas mot överlämnande till ICC; på det folkrättsliga planet är det Romstadgan för ICC som gäller och inte den ugandiska amnestilagen. Ett problem i sammanhanget är dock att Uganda ännu inte antagit den lagstiftning som ska reglera proceduren med överlämnande.

Nkunda efterlyst av ICC?

Som man kunnat läsa även i svenska tidningar har Laurent Nkunda, ledare för tutsirebellerna CNDP, nu arresterats i Kigali. Det ryktas att ICC har en ”sealed” arresteringsorder på honom. Trots att Rwanda inte är part till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen utgör det inte något folkrättsligt hinder mot överlämnande av Nkunda till ICC. Det borde därutöver finnas en hel del brott att åtala också i Demokratiska Republiken Kongo, och DR Kongo har också begärt honom utlämnad. Det skulle därför vara uppseendeväckande om inte Rwanda överlämnade Nkunda till ICC eller till DRK. För några år sedan hade det säkert inte blivit så, men tiderna förändras. Nkundas tidigare ställföreträdare som befälhavare för CNDP, Bosco Ntaganda, är redan efterlyst av ICC för brott som han begått under sin tid som ställföreträdande befälhavare för FPLC/UPC under Thomas Lubanga -- den första åtalade vid ICC, vars rättegång började 26 januari efter många förseningar.